Thursday, May 22, 2003

When I am laid in earth,
May my wrongs create
No trouble in thy breast.
Remember me, but ah! forget my fate.


Dido's lament, from Purcell's opera Dido and Aeneas, libretto by Nahum Tate


This morning, Thursday, May 22, my friend Alma Eklund killed herself. She was funny, childish, warm, odd, cat-like, startlingly beautiful, an actress just at the beginning of her career and so sure of herself on stage in front of the audiences at the Stadsteatern.

She could be so tenacious. But she wasn't tenacious enough in the end. None of us are, when it comes down to it.

The Swedish verb for the day is att sörja. It means to mourn.

- by Francis S.

2 comments:

Hjalmar Högberg said...

Alma Eklund hette Alma Jansson
och hon var bland det finaste tjejer man kunde se på tidigt 90-tal



R.I.P Alma Jansson (Eklund)
-------------------

http://www.youtube.com/watch?v=IQR9bw-4R08




http://www.youtube.com/watch?v=1boYchG8v1E



http://www.youtube.com/watch?v=4OEWwZqqBps



Ser ni någon videorna har gemensamt? Jo Alma Jansson
en av det vackraste"svenska" kvinnor som funnits i
Svensk musik/tv/media-historia.


Alma är en av de tjejer som kunde fått allt, hon va vacker.smart, hade talang som ni
ser men som i så många andra fall när det gäller svenska skådespelerskor
var hon mkt känslig och orkade inte med livet

Eftersom hon inte längre finns bland oss är det ju en tröst att
filmen och musiken aldrig dör..där lever hon för alltid


//Hjalle

Anonymous said...

Gutted

 


Gaybloggar.se